Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

Den 2 maj kl 11.19 skrev Vargöns Hundklubb på sin Facebooksida att ett arrendeavtal mellan Vänersborgs kommun och Vargöns Hundklubb hade undertecknats. Hundklubben ska arrendera ett område vid Hallevibadet.

Arrendetiden är på ett år. I det nyligen påskrivna avtalet löper arrendetiden fram till och med 30 april nästa år. Om avtalet inte sägs upp senast 6 månader innan arrendetidens slut förlängs arrendet automatiskt med ett (1) år. Arrendet kostar Hundklubben 4.900 kr per år. Avgiften ska betalas i förskott och den är indexreglerad.

I avtalet förbinder sig Vargöns Hundklubb att följa alla regler och föreskrifter samt beslut som meddelas av myndigheter. Klubben förbinder sig vidare att teckna försäkringar för verksamheten och inte minst:

“Arrendatorn ska i alla sammanhang svara för skada som härrör från Arrendatorns verksamhet på arrendestället. Arrendatorn har ansvar för av honom och hans verksamhet orsakad skada på Arrendestället även efter avtalets upphörande.”

Vargöns Hundklubb ska alltså stå för samtliga kostnader som har med marken och dess användning att göra. Ska t ex staket sättas upp får klubben bekosta det helt själv. (Behövs det bygglov för staket?) Och ett staket ingår naturligtvis i klubbens planer, det ska ju bli en hundrastgård. Det kan bli kostsamt, ett högre stängsel sägs kosta uppemot 80.000 kr. Marken är dessutom antagligen full med sprängsten och det finns vatten- och elledningar i marken osv. (Är det föroreningar i marken typ slagg från Alloys är det självklart inte Hundklubben som ska stå för eventuell sanering.) Jag förutsätter att Vargöns Hundklubb vet vad de ger sig in på. Men i gengäld har förstås Hundklubben rätt att använda området till en hundrastgård.

Kartan i kommunens avtalsförslag

Avtalet mellan kommunen och Vargöns Hundklubb återfanns i kommunens diarium den gångna veckan. Det borde ha varit det som gäller, men när jag tittar på det flygfoto över det arrenderade området som avtalet handlar om, så blir jag både förvånad och brydd. Det markerade området stämmer inte överens med det område som Vargöns Hundklubb uppger till kultur- och fritidsnämnden när klubben ansöker om grundbidrag för föreningen.

Hundklubbens karta med pil i bidragsansökan (krysset har jag satt dit)

Det är svårt att veta vilket område som är det riktiga, dvs vilket område som Vargöns Hundklubb ska arrendera. Det är särskilt svårt eftersom det inte framgår i avtalet hur stor yta som Hundklubben ska arrendera. Jag har naturligtvis ställt frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen, men har ännu inte fått något svar – trots att mina två frågor kunde besvaras med ja eller nej…

Men visst kan man försöka sig på en liten räkneoperation i väntan på besked från kommunen. Det framgår av dokument att marken kostar 2 kr/kvm att arrendera, och Hundklubben ska betala 4.900 kr per år. Det betyder, om kommunen håller fast vid den överenskomna prissättningen, att Hundklubben ska arrendera 2.450 kvm. (Som jämförelse – 50 m*50 m=2.500 kvm.) Det är troligtvis det mindre området, markerat med ett kryss på bilden ovan, som Hundklubben ska arrendera. 

Hur som helst.

Samhällsbyggnadsförvaltningen och Vargöns Hundklubb har alltså skrivit på ett avtal om att Hundklubben ska arrendera mark vid Hallevibadet. Det här har skett trots att samhällsbyggnadsförvaltningen den 16 november 2023 fick ett uppdrag av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden att:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Denna konsekvensutredning om Hallevibadet är ett tydligt uppdrag från politikerna till förvaltningen. En sådan utredning är nämligen ett måste för att politikerna i nämnden ska kunna gå vidare med de planer som Jonas Mossberg har för Hallevibadet. Mossberg vill ju som bekant ta över Hallevibadet – driva det vidare och dessutom utveckla området. Det är naturligtvis Mossberg, eller någon annan intressent som vill ta över badverksamheten, som politikerna tänker på när de använder ordet “avyttring”. I de planer som Mossberg har, och som han kommunicerat till politikerna i nämnden, och förvaltningen, ingår att han ska ta över både badet och den tomt, de gräsmattor, som omger badet. De här ytorna behövs för hans planer att utveckla Hallevi.

Med “avyttring” tänkte inte politikerna på att marken runt Hallevibadet skulle användas till en hundrastgård… Kanske tvärtom faktiskt. Som det påpekas i en kommentar på det förra blogginlägget (se här):

“Om det nu funnits tre medborgarförslag om hundrastgård i Vargön, både specifika platser eller allmänt behov av hundrastgård i Vargön … och samtliga medborgarförslag har avslagits. Då har ju politiken i kommunen på något sätt ändå satt ner foten och tagit beslut att det inte är en kommunal angelägenhet. Då är det konstigt att förvaltningen ändå har arbetat vidare och upplåtit mark till en namngiven hundklubb.”

Under tiden, som både politiker och Jonas Mossberg har väntat på att utredningen skulle bli klar och på att beslut då ska fattas, har alltså samhällsbyggnadsförvaltningen haft dialog med Vargöns Hundklubb om samma område – utan att informera politikerna. Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har inte blivit informerade om hundklubbens planer och den dialog som klubben haft med tjänstepersonerna i förvaltningen. Planerna har enligt kallelser och protokoll inte heller varit uppe i nämndens presidium eller i samhällsbyggnadsutskottet. Det verkar som om hundrastgården på Hallevi inte har behandlats någonstans där politiker har funnits med… (Såvida inte informella samtal har hållits mellan skål och vägg i kommunhusets korridorer mellan t ex ordförande i nämnden och tjänstepersoner. Det tvivlar jag dock på.)

Det ska emellertid betonas att ett arrende av kommunal mark i regel inte är en politisk fråga, arrenden kan avgöras av tjänstepersoner i förvaltningen. Men i detta fall vet ju förvaltningschef Knutsson och förvaltningen att politikerna undersöker en annan användning av Hallevibadet och marken runt badanläggningen. Och de intentioner och planer som samhällsbyggnadsnämnden har, och som visade sig i det politiska uppdraget till tjänstepersonerna i förvaltningen i november, kan omöjliggöras när en del av tomten vid Hallevibadet arrenderas ut till Hundklubben för att bli en hundrastgård.

Förvaltningens handläggning av ärendet är minst sagt något förvånande…

Som jag ser det utifrån dokument och protokoll tycks tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen ha agerat på ett sätt som inte överensstämmer med det beslut och den vilja som finns i nämnden. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit sig vissa, så att säga, ”politiska friheter”…

Vid mötet på eftermiddagen den 2 maj mellan förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg (se Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen) sa inte Knutsson något om överenskommelsen mellan förvaltningen och Vargöns Hundklubb – inte förrän Mossberg frågade honom. Då svarade Knutsson, enligt Mossberg, mycket undvikande. De få beskeden Mossberg fick var att Hundklubbens avtal endast var på ett (1) år i taget och att klubben inte hade ekonomiska medel för att arrendera hela den yta som de erbjudits.

Vargöns Hundklubb kommer att få sin hundrastgård vid Hallevibadet. Och det behövs en hundrastgård i Vargön, det är inte tal om annat. Men ska det ske till priset av att politikernas funderingar och Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare ska omintetgöras? Självklart inte, i varje fall inte så länge som politikerna inte har beslutat det. Mossbergs planer på ett övertagande av Hallevibadet är nämligen i allra högsta grad en politisk fråga. Ett beslut om övertagande måste fattas av politiker, kanske till och med av politikerna i kommunfullmäktige. 

Det är inte upp till tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen att fatta beslut som försvårar och begränsar politikernas handlingsutrymme i ett pågående ärende.

Men då är frågan, har Hundklubbens arrende saboterat planerna för Hallevibadet? Betyder arrendeavtalet mellan kommunen och Hundklubben att det är kört med Mossbergs planer på att driva Hallevibadet vidare och att utveckla området?

Det är inte helt enkelt att svara på detta i nuläget, eftersom det finns en osäkerhet om hur stort område Hundklubben ska arrendera. Om det är det mindre området, dvs långsidan bort från Hallevi mot berget, som allt tyder på, så anser Jonas Mosseberg att det är ok. Han tänker inte bråka eller protestera. Som han sa till TTELA (se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet):

“Vargöborna ska inte behöva välja mellan bad och hundrastgård.”

Man ska dock komma ihåg att samhällsbyggnadsförvaltningen erbjöd Vargöns Hundklubb en betydligt större yta av marken runt Hallevibadet. Och det hade antagligen grusat Mossbergs planer…

Nu på torsdag har samhällsbyggnadsnämnden återigen sammanträde. På dagordningen finns ärendet “Information om ärendeprocessen för hallevibadet”. Jag antar att det blir en del diskussioner kring Hallevibadet, både när det gäller Jonas Mossbergs planer och arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb. Fast vem vet, det är varken förvaltningschef Andreas Knutsson eller verksamhetschef Hans Larsson som ska informera. Det är chefen för administrationen som ska informera om:

“ärendeprocessen för hallevibadet”

Det lär dock bli en del frågor ändå, inte bara från oppositionen. KD, som denna mandatperiod tillhör den styrande minoriteten, har ju som bekant engagerat sig mycket hårt för att Hallevibadet ska fortsätta finnas kvar i Vargön.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Hallevi: Kommunen och Hundklubben

10 maj, 2024 1 kommentar

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Den 7 september 2023 inkom två medborgarförslag till Vänersborgs kommun. De ansåg att kommunen borde anlägga en hundrastgård i Vargön. Det var två av flera medborgarförslag som alla hade föreslagit att kommunen skulle bygga hundrastgårdar i olika delar av kommunen.

Enligt uppgift lär det finnas ca 4.000 hundar i kommunen – men bara en hundrastgård. Den finns i centrala Vänersborg (vid Belfragegatan) och är svårtillgänglig för människor, och hundar, från andra delar av kommunen. Det kan vara en lång resväg och alla har ju inte bil. I andra kommuner finns det betydligt fler hundrastgårdar. I t ex Trollhättan finns det sex hundrastgårdar och en agilitybana. (SeHundrastgårdar”.)

Det är ingen diskussion om att behovet av hundrastgårdar är stort och viktigt. Det borde finnas betydligt fler hundrastgårdar i kommunen, åtminstone en i varje kommundel. Det är emellertid en fråga om var mer exakt rastgårdarna ska ligga och, inte minst, vem som ska stå för kostnaderna.

Redan den 6 december 2022 hade det lämnats in ett medborgarförslag om att kommunen skulle anlägga en hundrastgård i Vargön. (Förslagsställaren nämnde då Björkåsparken som en lämplig plats.) Det förslaget avslogs, men det ledde till att en namninsamling startades. Det samlades in 599 namnunderskrifter för en hundrastgård i Vargön.

De två senaste medborgarförslagen, som kom in till kommunen i september 2023, räknade upp en rad argument för behovet av hundrastgårdar i allmänhet och i Vargön i synnerhet. I ett av medborgarförslagen gavs förslag på tre platser i Vargön som kunde passa bra för en hundrastgård. De var:

“en del av gräsmattan vid Hallevibadet, fotbollsplanen vid Lindås, tennisplanen vid Randhemsplanen.”

De två medborgarförslagen behandlades i samhällsbyggnadsnämnden den 7 december 2023. De avslogs med samma formulering:

“Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget om att anordna hundrastgård i Vargön.”

I besluten gick det inte att återfinna några motiveringar. Man får gå till kallelsen till sammanträdet för att hitta dem:

“…anläggandet av en hundrastgård [är] en dyr investering om 100.000-200.000 kr per hundrastgård beroende på förutsättningarna. Den löpande drift- och underhållskostnaden uppskattas till 15.000 kr/år.”

Det var enligt samhällsbyggnadsförvaltningen, och nämnden, en alltför stor kostnad och slutsatsen blev därför:

“I ekonomiskt strama tider bör det inte vara en prioriterad åtgärd att bygga hundrastgårdar i kommunal regi vilket talar för ett avslag av medborgarförslaget.”

Huruvida det “objektivt” sett är för mycket pengar eller inte är upp till var och en att bedöma. Men med tanke på att Vänersborgs kommun som helhet har utgifter på nästan 3 miljarder kr i år kan jag tycka att det kanske är en ganska modest summa…

Samhällsbyggnadsnämnden var enig i sitt avslag, med undantag av Thomas Larsson (MBP) som ville bifalla medborgarförslagen.

Med dessa beslut om avslag på de två medborgarförslagen kunde historien om en hundrastgård i Vargön ha tagit slut. Det stod emellertid också något annat i underlaget till nämndens sammanträde i december…

“Det finns möjlighet för hundägarna att gå ihop i en förening och själva arrendera kommunal mark för att själva bygga, drifta och underhålla en hundrastgård med allt vad det innebär. Ett alternativ [är] att hundägarna kontaktar entreprenörer inom verksamheten som i sin tur arrenderar mark och etablerar hundrastgårdar på kommunal mark. … Platserna som framhålls i medborgarförslaget skulle kunna vara utgångpunkt för en dialog kring det.”

Det visade sig att samtal mellan kommunen och medborgare i Vargön, tillika hundägare och förslagsställare, hade pågått parallellt med den politiska processen. Det var dock inget som politikerna fick kännedom om.

Tjänstepersoner och hundägare hade skickat mail till varandra under hösten och den 29 november 2023 hade det hållits ett möte mellan representanter för Vargöns Hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen. På mötet deltog även förvaltningschef Andreas Knutsson. Det var alltså före samhällsbyggnadsnämndens avslag på de båda medborgarförslagen…

Det står vidare i ett mail från samhällsbyggnadsförvaltningen till Hundklubben den 22 februari 2024:

“Kommunen erbjöd vid möte och senare i det mail ni hänvisar till att hundägarna i Vargön kan gå ihop i en förening och arrendera mark för hundrastgård.”

Vargöns Hundklubb registrerades den 27 oktober 2023. Huruvida det var innan eller efter att samhällsbyggnadsförvaltningen hade tipsat om hur det kunde, och skulle, gå till om arrende av marken var aktuell vet jag inte. Men ska man tolka kommunens mail från den 22 februari bokstavligt, vilket torde vara det naturliga, så var det efter kommunens tips… De tre personer som hade lämnat in medborgarförslag om en hundrastgård i Vargön är för övrigt ledamöter i styrelsen.

På ett möte med Vargöns Hundklubb den 16 januari 2024 kom deltagarna fram till att området vid Hallevibadet var mest lämpligt för en hundrastgård. Mötet ritade in det önskade området på en flygbild, se det markerade svarta området.

Hundklubben hade gärna sett att kommunen upplät marken gratis och även satte upp ett stängsel runt om hundrastgården mm, men det meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen i ett tidigt skede att det inte var aktuellt. Det är nämligen inte en kommunal angelägenhet att anordna hundrastgårdar i kommunal regi. Och framför allt var det för stora kostnader för kommunen. Däremot kunde alltså kommunen tänka sig att upplåta mark för en hundrastgård. Rastgården skulle då skötas helt av arrendatorn – både när det gäller arbetskraft och kostnader. Kommunen skulle kunna sätta upp stängsel, men då skulle föreningen få betala det på hyran. Kommunen behandlar alla föreningar på detta sätt och likabehandlingsprincipen är viktig. Priset för arrendet var 2 kr/kvm.

Det verkade som om kommunen var villig att arrendera ut hela eller stora delar av gräsmattan runt Hallevibadet. Men på Hundklubbens årsmöte den 19 mars 2024 så ansåg årsmötet att det blev för dyrt att arrendera den yta som hade föreslagits från början. Årsmötet bestämde att Vargöns Hundklubb skulle arrendera en mindre yta, vilket skulle kosta 6.000 kr per år.

Den 2 maj tecknade kommunen ett arrendeavtal av en del av gräsmattan vid Hallevibadet. Det framgår av ett inlägg på Hundklubbens egen Facebooksida.

Vad jag förstår så har inga politiker varit inblandade i beslutet, i varje fall inte samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har överhuvudtaget inte fått någon information om planerna på en hundrastgård vid Hallevibadet, inte under hela året. Det var inte heller någon som kommunicerade kommunens planer med Vargöns Hundklubb för Jonas Mossberg. Den mark som skulle bli hundrastgård ingick ju i Mossbergs planer för att utveckla Hallevibadet, om han skulle få överta det.

Man kan undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen ser på framtiden – ska Jonas Mossberg få överta Hallevibadet eller ska området bli en hundrastgård? Och varför lyfts inte frågan upp till samhällsbyggnadsnämnden?

Fortsättning följer i blogginlägget ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?”.

Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen

8 maj, 2024 2 kommentarer

Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “TTELA om Hallevibadet”.

Den 2 maj hade förvaltningschef Andreas Knutsson på samhällsbyggnadsförvaltningen ett möte med Jonas Mossberg. TTELA skickade några skriftliga frågor till Knutsson innan mötet. (Se TTELA “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.)

Det framgick av Knutssons svar till TTELA att han inte hade haft kontakt med Mossberg på länge, möjligtvis inte sedan juni 2023. Det kan man kanske tycka att det inte är att ge den uppmärksamhet som sig bör till en seriös kommuninvånare.

Men till slut – förvaltningschef Andreas Knutsson och Jonas Mossberg träffades den 2 maj. Efter mötet gick Mossberg hem och skrev ett mail till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S), med kopia till Knutsson. Mossberg refererade helt enkelt mötet.

Mossberg skrev att han fick klart för sig att förvaltningschefen ansåg att han inte hade fått några klara direktiv från politikerna i nämnden – mer än att göra en konsekvensanalys. Som jag ser det (se “TTELA om Hallevibadet”) så torde en sådan analys vara en förutsättning för politikerna att gå vidare. Och eftersom denna analys inte ens hade startats av förvaltningen så var, och är, politikerna bakbundna – de har inte kunnat gå vidare. Det verkar dock som de diskuterade detta, eftersom Mossberg fortsatte sitt mail till ordförande Jonasson:

“Vi (dvs Andreas Knutsson och Mossberg) kom vidare överens om att denna konsekvensanalys kan påbörjas utan att invänta den väldigt försenade rapporten om Vattenpalatset och att det går att påbörja denna konsekvensanalys omgående.”

Precis!

Mossberg skrev till ordförande Jonasson (S) att han ansåg att politikerna snabbt ska fatta ett beslut om att ge:

“ett tydligt uppdrag till tjänstemannasidan”

Mossberg vill att “tjänstemannasidan” tittar på de två olika möjligheterna för honom att ta över Hallevibadet – att kommunen arrenderar ut badet eller säljer det. Verksamhetschef Hans Larsson tycker, enligt Mossbergs mail, att en försäljning är alternativet, medan förvaltningschef Andreas Knutsson menar att det med största sannolikhet är arrende som gäller. Knutsson verkar ha ändrat sig, på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i februari förespråkade han inte ett arrende. Mossberg själv föredrar en försäljning eftersom det då är lättare att få banken med sig.

Det finns onekligen en del att utreda kring dessa alternativ. Om Mossberg t ex får köpa hela anläggningen för den symboliska summan av 1 kr, så blir det “svårt” för kommunen att lova honom att han ska få stycka av och sälja fastigheter på området till marknadspris när badet läggs ner efter 10-15 år. Mossberg tänker sig nämligen en sådan lösning för att kunna bekosta en rivning av badet. Det måste också vara svårt för kommunen att garantera att en ny detaljplan upprättas, något som avstyckningar för bostadshus skulle kräva.

Men som sagt, det är sådant som en konsekvensanalys får visa. Det finns olika typer av arrenden, och avtal kan skrivas på många olika sätt. Mossberg är inte heller intresserad av att driva Hallevibadet för att så att säga bli rik. Han vill, enligt hans egna ord, få en inkomst som den han har nu. Den vinst han naturligtvis vill och måste göra ska bekosta underhåll och användas för vidareutveckling av badet/marken. Med en sådan inställning torde det vara lättare att diskutera fram en lösning och en överenskommelse med kommunen.

Mossberg avslutar mailet till ordförande Jonasson (S): 

“Jag finns disponibel för vidare diskussioner om en lösning på Vargöbornas badlösning på Hallevibadet och finns naturligtvis till förfogande för att hitta en smart lösning oavsett om det blir köp eller arrende, även alternativ att titta på om 10-15 år när badet nått sin slutdestination.”

Två dagar efter Mossbergs mail till Ann-Marie Jonasson skrev Mossberg, den 4 maj, ett mail till förvaltningschef Knutsson. Kopior av mailet skickades också till ordförande Jonasson (S) och flera (alla?) politiker i samhällsbyggnadsnämnden. Mossberg redogjorde för vissa ändringar i planerna, t ex att han funderar på ett gym i stället för en inomhusservering. Men framför allt bifogar Mossberg en uppdaterad affärsplan – och ett antal ämnen som behöver diskuteras och som måste redas ut mellan kommunen och Mossberg.

Det finns en del att ta upp menar Mossberg, exempelvis:

  • “Politiken måste fatta ett beslut om badet skall säljas eller arrenderas ut och noggrant reda ut konsekvenserna av de bägge alternativen.”
  • “Vid arrende kommer Vänersborgs kommun ansvara för fastighet och utrustningens skick eller frånskriva sig detta?”
  • “Vid försäljning skall en inventering göras där utrustning/anläggningen skick/funktion skall noga dokumenteras.”
  • “Vid försäljning ansvarar kommunen för att stycka av Hallevibadet med hela dess tillhörande mark samt att klyva el/vatten/avlopp så badet blir separerat.”
  • “Vid försäljning måste även det kontraktuellt föras in vad som skall ske med anläggningen när EOF (End Of Life) har nåtts, typiskt 12-15 år fram i tiden. (Återköpsklausul eller likvärdigt)”
  • “Anläggningen kommer inte kunna generera vinster som kan fonderas för att bekosta en rivning på 12-15 miljoner, så här är det viktigt att hitta en win/win lösning för bägge parter redan från början.”

Och den sista frågeställningen som Mossberg anser måste behandlas:

  • “Den nystartade hundklubbens arrende av 3000 m2 mark som ingår i Hallevibadets mark? Detta arrende bör utredas och lösas innan klubben bygger staket för 60-80.000 kr.”

Några dagar före Mossbergs möte med förvaltningschef Knutsson hade det nämligen kommit till Mossbergs kännedom att ytterligare en part hade blandats in i “affären Hallevibadet” – Vargöns Hundklubb…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben”.

TTELA om Hallevibadet

För ungefär 2 veckor sedan skrev jag två blogginlägg om Jonas Mossberg i Vargön och hans önskan att överta Hallevibadet från kommunen. (Se “Hallevibadet: Nuläget” och “Hallevibadet: Mossbergs mail”.) Mossberg vill som bekant öppna badet igen och driva det vidare i egen privat regi.

Den 1 maj hade TTELA (2 maj i papperstidningen) en lång artikel om Jonas Mossberg och hans frus planer. (Se “Paret Mossberg ger inte upp kampen om Hallevibadet”.) Det var en mycket bra artikel och journalisten Karin Engqvist ställde många bra, klargörande och kritiska frågor till både Mossberg och, kanske framför allt, till några tjänstepersoner i kommunen.

Jonas Mossberg är tydlig i TTELA-artikeln med att han anser att Hallevibadet inte är i det dåliga skick som utredningarna har visat. Han tror att tjänstepersonerna medvetet har framställt badet i sämre skick än det är. Mossberg säger till TTELA:

“Rapporten från 2016 tycker jag fortfarande verkar vara ett beställningsjobb, för läser man vissa saker de säger och kollar vad som faktiskt gäller så är den inte rätt. Den är fel. Det är i princip rena lögner.”

Mossberg är helt övertygad om att badet går att driva i 10-15 år till. Han tänker emellertid inte nöja sig med att ”bara” öppna badet, han vill också utveckla hela området med t ex en ny relaxavdelning, restaurang, minigolf, beachvolleyplan och uteservering osv.

 Det har under en lång tid varit en dålig kommunikation mellan kommunen och Mossberg. Det framgår av TTELA-artikeln att det knappast är Mossbergs fel. Han har fått knapphändig information och inte några besked om framtiden.

TTELA frågade Hans Larsson, verksamhetschef på Fastighet och service (samhällsbyggnadsförvaltningen), varför kommunen inte har lämnat några svar till Mossberg:

“Vi är där våra beslutsfattare har tagit oss i processen.”

Sa Hans Larsson, och en av enhetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen fortsatte:

“vi har ännu inte fått ett politiskt uppdrag att hyra ut, arrendera ut eller sälja fastigheten.”

Det är i och för sig riktigt. Men den 16 november 2023 beslutade politikerna i samhällsbyggnadsnämnden om en konsekvensbedömning angående avyttring av Hallevibadet:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

En sådan utredning torde vara nödvändig innan politikerna kan fatta beslut om avyttring.

Beslutet om en konsekvensbedömning angående avyttring var alltså ett tydligt uppdrag till tjänstepersonerna i förvaltningen. När TTELA frågade om konsekvensbedömningen så sa verksamhetschef Larsson

“Det finns en demokratisk process i ett sådant här ärende och den är vi mitt i med inväntande av den här utredningen innan vi kan sätta fart med nästa del.”

Jag är lite fundersam på vad Larsson i det här sammanhanget menade med att det “finns en demokratisk process”. Det tillhör ju den demokratiska processen att förvaltningen verkställer politikernas beslut.

TTELA ställde en följdfråga om vem som jobbade med konsekvensbeskrivningen. Larsson svarade:

“Den kommer nog att vara under mitt ansvar.”

Det var alltså som jag misstänkte i blogginlägget Hallevibadet: Nuläget” – arbetet med den beslutade konsekvensbedömningen har inte ens kommit igång. Det har inte hänt något med politikernas beslut från november 2023…

Och på tal om dålig kommunikation, Jonas Mossberg har inte fått någon information om ”arbetet” med konsekvensbedömningen…

“Det tror jag inte har legat i vårt uppdrag.”

Sa Hans Larsson till TTELA. Det är kanske inte att undra på att Mossberg stundtals kan vara lite besviken och “förargad”. Och han blev knappast på bättre humör när han läste TTELA-artikeln…

Under våren har politiker i samhällsbyggnadsnämnden vid några tillfällen frågat om hur det går med konsekvensbedömningen. Förvaltningschef Andreas Knutsson och förvaltningen har då lämnat beskedet att man väntar in en rapport från Intea om Vattenpalatset innan arbetet med konsekvensbeskrivningen kan börja. Jag förstår dock inte riktigt varför, och det finns det ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden som också undrar. Frågorna hör knappast ihop. Förvaltningen skulle t ex ha kunnat utreda vad som har talat för och emot en kommunal försäljning respektive utarrendering av Hallevibadet. Det enda som kan tala emot att ett sådant arbete skulle vara onödigt är att kommunfullmäktige någon gång i framtiden beslutar att kommunens planerade nya badhus ska placeras på Hallevi i Vargön. Det är dock mycket osannolikt. (Det är bara att fråga skattebetalarna i Brålanda varför de inte anser att det vore en bra idé…)

Den 23 april 2024 skrev Mossberg mail till politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner i förvaltningen. Två dagar senare, den 25 april, svarade förvaltningschef Andreas Knutsson. Knutsson och Mossberg avtalade ett möte den 2 maj.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.

Valborg och 1 maj

Den gångna veckan var händelserik i Vänersborgs centrum.

I tisdags var det valborgsmässofirande. På Skräcklan, strax norr om centrum, arrangerade Equmeniakyrkan sitt traditionsenliga firande med vårtal och körsång. Det var både en manskör och en kvinnokör. I manskören kunde den stora publiken upptäcka ingen mindre än kommunalrådet Mats Andersson. Talet till våren hölls dock inte av Andersson utan av vänersborgsprofilen och tillika museichef Peter Johansson. Johansson har en fantastisk förmåga att hitta enskilda människoöden från Vänersborgs historia som han spinner sina berättelser och tal utifrån. (Se “Valborgsmässoafton”.)

Det tändes som vanligt en valborgsmässobrasa. I år var det emellertid mer rök än eld. Men ingen rök utan eld, som en åskådare konstaterade. Men det var faktiskt svårt att se själva elden, i varje fall den första halvtimmen. Och vi som bor i Nordstan var inte helt positiva till den stora rökutvecklingen. Vinden vred sig efter en stund och den vanliga nordanvinden blåste på som vanligt över husen. Nordan tycks vara den enda vind vi har i Nordstan. Det stank från brasan flera dagar efteråt. Jag vet inte om jag inbillar mig, men det hördes nästan som om måsarnas skrik från lyktstolpar och hustak lät mer som hostningar än de vanliga vansinnesskriken de första dagarna. Det har fiskmåsarna i och för sig tagit igen resten av veckan…

Det var som sagt en mycket stor publik på Skräcklan, som vanligt. Människorna trotsade det kalla och blåsiga vädret för att fira en gammal svensk tradition. Det kanske visar att känslan för traditioner, kultur och historia fortfarande är stark bland kommuninvånarna. Kanske skulle kommunstyrelsens ledamöter också kunna ha samma förhållningssätt till Brättes fornminnesområde… (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)

Dagen efter Valborgsmässoafton, innan elden hade falnat och röken försvunnit från Skräcklan, firades en annan traditionstyngd dag. Det var 1:a maj – arbetarrörelsens dag.

Vänsterpartiet höll till på gågatekrysset.

Det var flera tal som framfördes från scenen vid gågatekrysset. Den relativt stora folkskaran, omkring hundra personer, fick höra lokalavdelningens ordförande Elin Segerlind, distriktets ordförande Ida Hildingsson, regionrådet Carina Örgård och ett mycket engagerat och uppskattat tal av Mikaela DelValle från Ung Vänster. Kamal el Salim talade om Gaza och bombningarna, medan Annica Haglund tog upp de hemlösas situation i Vänersborg. (Se “V firar 1 maj på gågatekrysset”.)

Men inte nog med det. Talen varierades med melodiös och rytmisk reggaemusik från orkestern Fablernas Värld. Medlemmarna kommer från Vänersborg och Trollhättan. Och södra Dalsland, en “gammal” elev spelade trumpet i bandet. Fablernas Värld ska för övrigt spela på Aqua Blå i juni.

Firandet avslutades med en demonstration. Det var lite oväntat, jag hade nämligen dragit mig mot Plantaget för att höra kommunalrådet Benny Augustsson (S) hålla sitt traditionella 1:a majtal. Det gick ett förvånat sus bland deltagarna i de socialdemokratiska leden när de hörde ropen skalla från Edsgatan. Ett demonstrationståg i Vänersborg? Och det var inte socialdemokraterna…

Socialdemokraterna hade “ställt in” sitt tåg för första gången på många år (har det hänt tidigare?), medan Vänsterpartiet demonstrerade för första gången på länge. Jag var snabb med att ansluta mig till tåget… Vi var kanske 50 personer.

Det var ett lyckat 1 majfirande för Vänsterpartiet, och det har vi att tacka styrelsen för. Jag hoppas att det blir en tradition i Vänersborg.

Det var fler personer på socialdemokraternas 1 maj-firande än på Vänsterpartiets, kanske 150-200. Publiken fick höra stadsmusikkåren spela medan människorna fikade och åt korv med bröd. Efter en stund äntrade Benny Augustsson podiet och höll sitt tal.

Augustsson talade framför allt om de stora frågorna som krig, ekonomi och miljö. Det är ingen “rolig” eller trygg värld som omger oss. Augustsson sa inte mycket konkret om vilket håll han och socialdemokraterna vill leda vänersborgarna den närmaste framtiden. Jag noterar dock att han betonade förskolans och skolans betydelse. Men han avslöjade inget om hur den budget ska se ut som han och de styrande partierna sitter och snickrar på just nu.

Det är tråkigt att det inte har stått ett ord i TTELA om 1 majfirandet i centrum. Så många människor som har varit ute på stan och gjort sina röster hörda är det sällan vi upplever i Vänersborg. Det kunde väl vara värt åtminstone en liten notis? Däremot har TTELA en artikel, och många bilder, från Valborgsmässofirandet – se ”Traditionsenliga brasan tändes på Skräcklan på valborg”.

Till sist, en blick framåt.

Den 7 maj kl 18.30 ordnar Vänsterpartiet ytterligare ett möte. Vänersborg får besök av Hanna Gedin. Hon är en av Vänsterpartiets kandidater i EU-valet. Hon står som nummer 2 på valsedeln. Mötet hålls på Vänersborgs bibliotek på Sundsgatan 6, Gröna salen.

Välkommen – särskilt om du har:

“tröttnat på högerpolitiken och vill se en mer rättvis och solidarisk utveckling i Sverige och världen”

Kategorier:högtid, S, Vänsterpartiet

KS: Både enigt och oenigt

Kommunstyrelsens sammanträde startade med en utbildning. (Se “Inför KS 2 maj”.) Det var “samtal i ring”, kort föreläsning och gruppdiskussioner. Som en lektion i skolan ungefär. De viktigaste frågeställningarna var att tydliggöra ansvar och roller mellan politik och tjänstepersoner samt hur man ska uppnå ett gott och utvecklande samarbetsklimat dem emellan, dvs oss. Även kommundirektör, förvaltningschefer och några andra chefer deltog.

Det var bra diskussioner och samtal. Det är emellertid tämligen lätt att bli överens när diskussioner hålls på en allmän och “etisk” nivå. När det kommer till konkreta situationer och händelser brukar det genast bli mer komplicerat. Men det var bra samtal och en bra dialog och självklart bör det finnas förståelse och respekt för varandra. Det tycker jag i och för sig att det finns i kommunen. Fast visst önskar jag mig allt som oftast lite allsidigare och objektivare underlag från förvaltningarna… Det uttryckte även andra deltagare.

Kl 11.15 började det egentliga KS-sammanträdet. Det höll på fram till kl 16.29.

Jag har beskrivit flera ärenden i blogginlägget “Inför KS 2 maj” och Brätteärendet i inlägget Brättelänken i KS”. I de inläggen kan du få mer fakta om ärendena.

Kommunstyrelsen fick en “återrapportering om tillgänglighetsdatabasen”. För mig var det dock snarare en information. Arbetsledare Mikael Karström berättade om databasen, vad det var och vad den kunde användas till. Han visade också exempel på information som man kan hitta i databasen:

“TD är en databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.”

Kolla gärna databasen – klicka här: “Tillgänglighetsdatabasen”. Det finns hur mycket information som helst och den växer hela tiden.

På en fråga under ordförande Benny Augustssons (S) information fick kommunstyrelsen beskedet att “Fritidskort” för ungdomar bara finns som ett alternativ. Det finns inga möjligheter för kommunerna att välja som det gör med seniorkorten. Fritidskortet gäller t ex alla zoner i regionen. Om alla ungdomar i Vänersborg ska ha det skulle det kosta ungefär 10 milj kr sa Augustsson.

Det blev en tämligen lång information om en utredning som handlade om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Ursprunget till utredningen hittas i en motion från Kristdemokraterna i mars 2020. Motionen, som hade titeln “Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” antogs under stor entusiasm av ett helt enigt kommunfullmäktige.

Konceptets utgångspunkt är att en bostad ses som en mänsklig rättighet. Människor behöver ett tryggt eget boende för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Det finns mer information här – “Bostad först”.)

Bostad först kommer dock inte att bli norm i Vänersborg. Utredningen har kommit fram till att Bostad först, om det införs, ska bli ett komplement i kommunens hemlöshetsarbete. De som föredrog ärendet menade att det hade visat sig att ingen kommun har kunnat följa konceptet fullt ut där Bostad först hade varit det enda alternativet.

Det blev en längre diskussion bland politikerna innan alla blev på det klara med vad som egentligen skulle beslutas av kommunstyrelsen. Det var emellertid en diskussion där alla hade intresse av att bli överens. Samtliga partier stod ju bakom konceptet Bostad först. Så det blev en bra diskussion. Kanske hade förmiddagens utbildning gett resultat…

Kommunstyrelsen enades och beslutet blev, på Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:

“Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar motionen som ligger till grund för utredningen färdigbehandlad.
Kommunstyrelsen beslutar

  • att erhållet statsbidrag från Socialstyrelsen på 525.000 kronor överlämnas till socialnämnden för genomförande av en förstudie och
  • att resultatet återrapporteras till kommunstyrelsen.”

En förstudie innebär att Bostad först börjar implementeras. Det finns emellertid inga pengar avsatta för en fortsatt verkställighet 2025. Det betyder att det är upp till partierna att avsätta pengar till Bostad först i sina budgetförslag för 2025. Socialnämnden säger sig behöva 2,5 milj kr. Jag tror att kommunfullmäktige i juni kommer att avsätta pengar till Bostad först…

Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. Det var bara Vänsterpartiet som yrkade bifall till förslaget. Jag har svårt att se logiken i att samtliga partier står bakom en bojkott mot Ryssland på grund av invasionen i Ukraina och samtidigt är mot en bojkott av Israel. Nu handlade det i och för sig om en kommunal bojkott och inte en nationell. Men vill inte riksdagen, så är det viktigt att andra markerar och protesterar mot de förödande bombningarna i Gaza. Det är ett massmord på oskyldiga barn och kvinnor vi bevittnar.

Det blev en del diskussion kring riktlinjen för krisledningsnämnden. Det fanns nog egentligen en del att förtydliga, men KS antog ändå riktlinjen. Bättre en mindre bra än ingen alls.

Kommunstyrelsen avslog ansökan från Funktionsrätt Vänersborg om höjt verksamhetsbidrag 2025.

Moderaterna föreslog att en beslutspunkt i ärendet “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler” skulle strykas. Och det konstaterade ordförande Augustsson (S) att han inte skulle argumentera emot. Och det var bra. Således ströks punkten:

“Kommunfullmäktige förklarar motionerna som ligger till grund för utredningen färdigbehandlade.”

Det betyder att yrkandena i motionerna från Vänsterpartiet och Moderaterna ska utföras och besvaras. Den motion jag lämnade in (den kan laddas ner här) och som kommunfullmäktige till del biföll yrkade:

  • “inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030”
  • “se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.”

Den första punkten avslogs i och för sig, men verkar ha fått förnyad aktualitet… Kommunstyrelsen hade tidigare under dagen informerats om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.)

Den styrande minoriteten ville inte riktigt lyssna på det örat…

Och så var det då ärendet “Vägval Brättelänken”.

Det var en tragisk upplevelse… Jag vet inte om det beror på att jag är historieintresserad, att jag anser att fornminnen säger något om hur folk har levt och verkat i gångna tider och att det bör bevaras, att slå vakt om Vänersborgs historia, att det är viktigt att bevara kulturarvet, att jag är vänersborgare – eller vänsterpartist. Men jag var ensam om att tycka att kommunstyrelsen genast borde avfärda alla tankar på att anlägga en väg rätt igenom Brättes gamla stads- och hamnområde. (Se t ex “Bevara Brätte!”.)

Jag yrkade att:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Det var ingen annan som biföll yrkandet. Det var ingen annan politiker som sade ett ord om vikten av att bevara den gamla orörda staden från 1500-talet… Jag var ensam. (Hade ingen ens läst TTELA? Se “Viktig information saknades vid Brätte-beslut”.)

Nu ansåg samtliga andra partier att förslaget om att anlägga en väg genom Brätte skulle remitteras till flera nämnder. Det innebär alltså inte att KS har sagt att det ska byggas en väg här, men arbete, tid och pengar ska alltså läggas ner i nämnderna på att yttra sig om ett förslag om en väg som förstör stora delar av riksintresset Brätte…

Nämnderna får dessutom ett underlag från kommunstyrelsen för sitt arbete som är bristfälligt och ofullständigt och därmed undermåligt och felaktigt. De får inte ens den sista arkeologiska undersökningen som har gjorts i området, nämligen Bohusläns museums utredning från 2019. Den bör alla intresserade i allmänhet och politiker i Vänersborgs kommun i synnerhet studera. Utredningen kan laddas ner här.

Det kan nämnas att museichef Peter Johanssons informativa och engagerade brev till kommunen inte heller finns med i underlaget som nämnderna ska studera. (Jag hoppas att de gör det på “egen hand”.) Peter Johanssons brev kan laddas ner här.

Det finns faktiskt personer i kommunstyrelsen som på fullt allvar ser det norra vägalternativet genom Brättes fornlämningar som ett bra och seriöst alternativ. Tyvärr är det personer med stort inflytande över politiken.

Med tunga steg gick jag hemåt från kommunhuset…

Inför KS 2 maj

Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen (KS).

Ledamöter och ersättare samlas redan kl 08.00 för en utbildning. Det är Ann Malmsten från Indea som håller i den. Utbildningen har titeln ”Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation”. Det är en fortsättning av en utbildning som startade tidigare i våras. Denna gång är syftet att:

“summera arbetet som skett och färdigställa/fastställa överenskommelser.”

Det lär inte bli helt enkelt att fastställa en överenskommelse mellan kommunens nio partier – och tjänstepersoner…

Kommunstyrelsens sammanträde beräknas komma igång kl 11.00. Dagordningen har följande utseende:

Efter att ordförande Benny Augustsson (S) har kontrollerat vilka som är närvarande och Henrik Harlitz (M) valts till justerare börjar de sedvanliga informationspunkterna.

Denna gång är det enbart fyra punkter.

Utvecklingsledare Pål Castell informerar om fastigheten Forstena 8:1. Det handlar om området vid Fyrstads Flygplats (Malöga). Kommun- och fastighetsgränserna synkar inte, och det finns ett förslag om att gränsen mellan Trollhättan och Vänersborg ska ändras något. Har vi tur så kan Vänersborg i slutändan bli lite större.

Karta över flygplatsen och Stallbackaområdet. I orange visas fastigheterna Malöga 6:2 och Forstena 8:1 som ägs av Trollhättans kommun. I blått visas fastigheterna Propellern 9 och Forstena 8:2 som ägs av Fyrstads Flygplats AB. Svart linje visar nuvarande kommungräns, i lila visas var en ny kommungräns skulle hamna om båda regleringar genomförs.

Utvecklingsledare Pål Castell ska sedan också informera om “Målbild 2050”. Det är ett uppdrag som ska redovisas. Uppdraget syftade till att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Rapporten har kommit fram till att kommunen bör prioritera nya bostadsområden kring Öxnered – med en ny grundskola i nordvästra delen av Vänersborgs stad.

Arbetsledare Mikael Karström ska återrapportera om tillgänglighetsdatabasen. Slutligen ska förvaltningschef Karin Hallberg och utvecklingsledare Erika Johansson på socialförvaltningen informera om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Denna föredragning misstänker jag kan ge upphov till en del frågor, och kanske diskussion…

“Informationsrundan” avslutas med att kommundirektören och de tre kommunalråden informerar kommunstyrelsen om vad de har gjort sedan sist. Men då har alla politiker och tjänstepersoner i och kring kommunstyrelsen också hunnit med en lunchpaus.

De ärenden som ska beslutas framgår av dagordningen ovan. De flesta ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige och beslutas där den 15 maj, inför offentlighetens ljus.

Det första ärende som kommunstyrelsen ska behandla är ett medborgarförslag om kommunal köpbojkott av varor. Det är en bojkott av Israel det handlar om. Syftet är:

“att försöka få till stånd ett omedelbart eldupphör, och fortsätta bojkotten tills situationen i Palestina lösts på ett rättvist sätt…”

I avslutningen skriver förslagsställarna:

“Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.”

Vänsterpartiet håller med. Bombningarna måste genast upphöra. Hittills har omkring 34.000 människor dött, varav en majoritet barn och kvinnor. Världen, och Vänersborg, måste protestera!

Det är en del “rutinärenden” som antagligen inte ger upphov till varken debatt eller voteringar. Möjligtvis ställs några frågor.

Funktionsrätt Vänersborg har ansökt om höjt verksamhetsbidrag 2025. Förra året höjdes bidraget med 25.000 kr till 175.000 kronor. Nu ansöker Funktionsrätt Vänersborg om ytterligare 75.000 kr.

Det finns vissa paralleller med sådana här ansökningar och kommunens sponsring. Kommunen tycks inte ha klara rutiner och riktlinjer om vad som gäller. Ska föreningar och organisationer söka pengar från kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden eller kommunfullmäktiges ordförande? Och på vilka grunder ska bidrag beviljas? Det kan nämnas att föreningsbidrag mm i Vänersborgs kommun är ganska låga jämfört med andra kommuner.

Om informationen, om att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete, gav svar på alla frågor så klubbas antagligen ärendet igenom ganska snabbt. Det är ju bara ett beslut om att notera informationen, en information som dessutom går vidare till kommunfullmäktige. Om KS inte får klarhet skulle det kunna bli en ordentlig diskussion. Ärendet är komplicerat, men kanske förstår jag bättre efter sammanträdet då flera frågetecken förhoppningsvis har rätats ut.

Kommunstyrelsen ska komma överens om hur den vill att kommunfullmäktige bör besluta om “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler”. Det var ju ett tag sedan jag lämnade in en motion om att utreda just denna fråga, och sedan dess har kommunfullmäktige beslutat att lägga ner skolverksamheten på Norra skolan. Även moderaterna Henrik Harlitz och Henrik Josten lämnade in en motion om att utreda lokalerna på Norra skolan.

Det har skett en mindre utredning men det ska utredas vidare om kommunen kan flytta verksamheter till Norra skolan. Precis som de två motionerna yrkade. Barn- och utbildningsnämnden ansåg t ex att en fortsatt, fördjupad utredning skulle undersöka möjligheterna att ha förskoleverksamhet på Norra. Det jag ser i underlaget är att socialnämndens beslut om fortsatta utredningslinjer inte har slagit igenom i underlaget till KS. Socialnämnden tyckte att det skulle utredas vidare om det gick att använda Norra skolans lokaler till t ex kontorslokaler, boendeplatser inom socialpsykiatrin eller för att möta behov av akut hemlöshet. 

Kommunstyrelsen tänker remittera samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Onsjö till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. (Jag har skrivit många blogginlägg om det här ärendet, senast i “Brättelänken i KS”.) Jag tycker att den norra vägsträckningen mellan den gamla staden Brätte och Vassbotten är helt otänkbar. Brätte stad fortsatte ju ut till bryggorna, hamnen, i Vassbotten… Menar samhällsbyggnadsnämnden verkligen, och kommunstyrelsen, att fornminnet på Brätte ska förstöras?

Det tar bara onödig tid, och pengar, att fortsätta utreda ett otänkbart alternativ. Jag tänker yrka:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Vy från Circhem mot Göta älv

Det ska bli dyrare att köpa mark i “Wargöns innovations- och industripark”, som det gamla hamnområdet i Vargön kallas nu för tiden. Och det är ett helt riktigt beslut. Kommunstyrelsen tänker i nästa ärende besluta om att sälja ca 2.022 kvm av denna mark till företaget CirChem AB som vill utöka verksamheten. Circhem sysslar med att rena och återvinna lösningsmedel.

Circhem äger redan fastigheten Bruket 5 i området och nu ska företaget bygga ut. Det är inte så mycket att säga om detta, även om jag undrar vad Circhem är för företag egentligen. Det har så vitt jag vet aldrig gått med vinst… Och lokalisering i Vargön, ett stenkast från älven där allt lösningsmedel skulle hamna om det blir läckage eller utsläpp…?

Som sagt, det finns ytterligare en del ärenden. Men jag tror inte att dessa direkt är av allmänt intresse, samtidigt som flera av kommunstyrelsens ärenden ska vidare till kommunfullmäktige för att avgöras där.

Valborgsmässoafton

30 april, 2024 Lämna en kommentar

Idag är det Valborgsmässoafton.

Valborg är en urgammal högtid. Den har anor betydligt längre bak i tiden än till den medeltid då kyrkan försökte kristna det hedniska firandet. Det gjorde kyrkan genom att ”importera” det katolska helgonet Valborg (Walpurgis). Kyrkan lyckades väl i och för sig ganska bra. Många tror faktiskt att vi i det, sedan Gustav Vasas tid, protestantiska Sverige fortfarande firar ett katolskt helgon. Ja, egentligen två, om vi också räknar Lucia. Fast, å andra sidan, hur många skänker egentligen en tanke till helgonet Valborg på Valborgsmässoafton…?

Det finns de som menar att Valborgsmässoafton infaller mitt emellan vårdagjämning och midsommar, två ”fenomen” som har med solens rörelse över himlen att göra. I så fall hade det inte varit någon slump att Valborg hade firats just idag, sådant brukade folk ha koll på ”förr i tiden”. Det är emellertid inte riktigt korrekt. Det är faktiskt en vecka längre till midsommar och sommarsolståndet än det är till vårdagjämningen, om man ”räknar bakåt”.

Firandet av Valborgsmässoafton är ändå långt äldre än tiden för kristendomens ankomst till Sverige. På ”hednatiden” firades en högtid vid Valborg där döden stod i centrum. Och det gör ju årets Valborg aktuellare än någonsin. Tråkigt nog.

Ofta hör eld ihop med den mystiska döden. Elden bränner det gamla och ger plats för det nya… Döden och livet hör ihop.

Livet efter detta, det var (bland annat) Odens område. För hade man tur så kom man efter jordelivet till Odens boning Valhall, paradiset. Val-hall var som bekant Odens stora borg… Val-borg… Där val-kyriorna serverade mjöd till alla djärva kämpar och krigare. Val-kyrior som ursprungligen, i den nordiska mytologin, förde de som dödats på slagfältet till gudarnas värld. Val betyder krigare som stupat på slagfältet.

Idag får vi skänka en tanke till de gamla vikingarna och hur de på sitt sätt visade vördnad för den gåtfulla och mystiska döden när vi själva, på vårt sätt, funderar på de existentiella frågorna. På Skräcklan kan vi i år återigen, äntligen, kontemplera framför den traditionella brasan tillsammans med ett hundratal andra kommuninvånare.

Och framför TV:n kan vi fortfarande se eldarna brinna i Ukraina och Gaza…

PS. Denna blogg har varit publicerad tidigare.

Kategorier:högtid, helgläsning

V firar 1 maj på gågatekrysset

29 april, 2024 Lämna en kommentar

På onsdag är det 1 maj – arbetarrörelsens stora internationella högtidsdag.

I juli 1889 beslutade Andra internationalen att det skulle hållas en internationell demonstration för åttatimmarsdagen den första maj året efter. Det var tänkt att vara en engångshändelse, men har blivit en tradition. Det sägs att datumet valdes för att högtidlighålla minnet av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886. 

I år håller Vänsterpartiet i Vänersborg ett 1 maj-möte på gågatekrysset mitt i centrala Vänersborg. Det blir flera talare, bland annat partiföreningens ordförande Elin Segerlind och distriktets ordförande Ida Hildingsson. Du kan också lyssna till Carina Örgård, regionråd i Västra Götalandsregionen, Mikaela DelValle, Ung Vänster, Kamal el Salim, Enhetsfront för Palestina, och Annica Haglund, Räck mig din hand.

Och det ska bli musik. Den tio musiker starka orkestern Fablernas Värld ska spela reggae. (Här kan du få ett smakprov från YouTube – “En planka att gå på”.)

Det blir också fiskdamm, ansiktsmålning, fika mm. Naturligtvis kan du som är intresserad av Vänsterpartiets politik, oavsett om det gäller världen, EU, Sverige, Västra Götaland eller Vänersborgs kommun, passa på att besöka oss och fråga, diskutera eller framföra synpunkter.

Välkommen till gågatekrysset mellan kl 11.00-13.00!

Kategorier:högtid, Vänsterpartiet

Brättelänken i KS

28 april, 2024 1 kommentar

På torsdag, den 2 maj, sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. Det är både utbildning och många ärenden. Ett av ärendena handlar om den så kallade Brättelänken.

Brättelänken kallas den väg som planeras anläggas mellan Öxnered/Skaven till/mot Onsjöområdet. Vägen kommer att gå vid Brätte och problemet är då – ska Brättelänken gå norr om de undersökta, och synliga, fornlämningarna i Brätte eller söder om dem?

Den norra vägsträckningen föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade vägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.

Den södra vägsträckningen ska enligt planerna utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng.

Brättelänken har behandlats i samhällsbyggnadsnämnden. I underlaget till KS (kommunstyrelsen) står det:

“Samhällsbyggnadsnämnden har nu förordat det nordliga alternativ 1 utifrån en sammanvägd bedömning.”

Nämnden tycker med andra ord att det nordliga alternativet är att föredra. Det var bara James Bucci (V) som förespråkade den södra vägsträckningen. (Tor Wendel (M) deltog inte i beslutet.)

Jag har läst samhällsbyggnadsnämndens underlag och kan inte hålla med. Det var ingen sammanvägd bedömning. Eller kanske snarare, en sammanvägd bedömning utifrån ett bristfälligt underlag. Det saknades nämligen en mängd fakta, framför allt om Brättes unika kulturhistoriska betydelse. Förvaltningen missade t ex den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum 2019. (Den kan laddas ner här och du kan läsa mer om vad den kom fram till här.) Men inte nog med att det saknas relevanta och väsentliga uppgifter, nämnden motiverar inte heller särskilt tydligt varför den förordade det norra alternativet.

Det gör däremot kommunstyrelseförvaltningen som uppenbarligen också har noterat denna brist. På torsdag ska KS fatta följande beslut:

“Kommunstyrelsen remitterar till byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden att lämna synpunkter på samhällsbyggnadsnämndens utredning kring ny väg mellan Öxnered och Brätte.”

Det är alltså inget beslut om själva vägsträckningen som kommunstyrelsen ska fatta. KS ska inte ens lämna några egna synpunkter på förslaget från samhällsbyggnadsnämnden. Den ska “bara” skicka ut förslaget på remiss till ett antal nämnder. Remissen består fortfarande enbart av underlaget från samhällsbyggnads. Däremot sammanfattar alltså KS-förvaltningen det som talar för den norra sträckningen på Brättelänken:

  • “Ca 15% lägre byggkostnad”
  • “Följer befintlig vägsträckning och undviker i största möjliga mån att brukad jordbruksmark tas i anspråk”
  • “Skapar förutsättningar att göra ”Gamla Brätte” och Vassbotten-området mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att i projektet möjliggöra nya anslutningar in i kultur- och naturområdet.”
  • “Tillgodoser både Ridskolan och Brättehaga gårds önskemål om placering”
  • “Skapar en naturlig och möjlig förutsättning för vägens fortsättning (från Brätte) ner mot/till Onsjö-området.”

Det är argument som läsaren själv får avgöra hur viktiga och avgörande de är. Jag vill bara kort kommentera två av dem. Den lägre byggkostnaden är dels inte särskilt mycket lägre och dels bortser den från kostnaderna för de arkeologiska undersökningar som måste göras. De undersökningarna torde snabbt komma upp i summor som gör denna vägsträckning betydligt dyrare. Jag reagerar också på att Brätteområdet skulle bli mer tillgängligt genom att bygga en större väg och parkeringar mitt i fornminnesområdet. Om dessa anläggs blir det inte särskilt mycket kvar att tillgängliggöra, mer eller mindre stora delar av fornminnesområdet skulle förstöras. I Kulturmiljölagen så står det i 2 kap 2 §:

“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”

Området mellan de 25% av Brätte stad som är undersökt och Vassbotten, där den norra vägsträckningen ska passera, är ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var antagligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.

Det står egentligen inget i underlaget, varken i samhällsbyggnadsnämndens eller kommunstyrelseförvaltningens, om vad som talar för det södra alternativet eller vad det är som talar mot det norra. På det sättet är underlaget tämligen ensidigt och subjektivt. Det finns dock några “garderingar” i underlaget till KS…

KS-förvaltningen skriver att Länsstyrelsen i flera sammanhang:

“uttryckt tveksamhet kring framför allt alternativ 1 (=det norra alternativet; min anm), eftersom vägen då passerar centralt genom riksintresseområdet för kulturmiljövården Brätte-Vassända.”

När Länsstyrelsen yttrar sig över funderingarna om Brättelänken i den Fördjupade Översiktsplanen 2023 så låter den “uttryckta tveksamheten” så här:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”

Det är som jag ser det tendentiöst att formulera Länsstyrelsens ståndpunkt som att den enbart är “tveksam”… Länsstyrelsen har för övrigt befogenhet att stoppa Brättelänken och bör kanske bemötas med viss respekt… Brätteområdet är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet den 5 november 1987. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.

Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):

”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”

När museichef Peter Johansson fick reda på kommunens planer med Brättelänken skrev han ett brev till kommunen där han uttryckte sina synpunkter. Peter Johansson är en av de mest kunniga vi har på området, men brevet finns inte med i underlaget till kommunstyrelsen. Det tycker jag är anmärkningsvärt. (Du kan läsa hela Peter Johanssons brev här.)

Museichef Johansson skriver bland annat:

“I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. … Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.”

Peter Johansson är mycket tydligt:

“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”

När Brättelänken behandlades i samhällsbyggnadsnämnden yrkade min partivän James Bucci (V):

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

På torsdagens KS-sammanträde tänker jag nog yrka på i stort sett samma sak, typ:

“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”

Det är bara slöseri med tid, och pengar, att fortsätta diskutera och analysera den norra vägsträckningen.

Politikerna måste visa respekt för historien. Som museichef Johansson också skrev i sitt brev till kommunstyrelsen om Brätte:

”Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet av de politiska partierna i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…? 

===

Jag har skrivit väldigt mycket om Brätte och Brättelänken och har försökt att få med alla möjliga och omöjliga argument. Det känns som om jag skulle vilja upprepa dem alla, men då skulle detta blogginlägg få ytterligare 2-3 delar. Jag nöjer mig med att hänvisa till mina tidigare blogginlägg.