Hem > Demokrati, M > Några ord om det fria ordet

Några ord om det fria ordet

angryFöräldrarna i Väne Ryr är upprörda över Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M).  Lena Eckerbom Wendel sa nämligen i TTELA att hon tyckte att föräldrarna i Väne Ryr redan hade sagt sitt:

”En ökande andel har valt bort skolan.”

Föräldrarna menar att denna beskrivning inte överensstämmer med sanningen (se här):

”Vi har inte valt bort skolan.”

Lena Eckerbom Wendel har haft lite svårt den senaste tiden med orden. Inte nog med att hon tydligen själv kan slinta med dem och använda dem ”fel”. Eckerbom Wendel har också synpunkter på andras användning av orden, särskilt de fria orden. De fria ord som i synnerhet kan återfinnas i diverse bloggar…

tryckfrihetNu är ju Eckerbom Wendel inte ensam om att ha synpunkter på orden i bloggarna. Ni kommer väl ihåg hur kristdemokraternas Gunnar Bäckman, för övrigt med ordförande Eckerbom Wendels goda minne (just den här frågan tyckte Eckerbom Wendel var en typisk fråga för nämnden…), läste upp ett öppet brev (typ) på BUN-mötet i april i år? (Se här.) I brevet anklagade Bäckman mig för att jag i mina bloggar raljerar, vuxenmobbar och kränker andra.

Lena Eckerbom Wendel  tar återigen upp denna tråd. Hon har nämligen inte bara förekommit flitigt i dagspressen de senaste veckorna, hon har själv deltagit skriftligt i TTELA:s diskussioner (=kommentarer på hemsidan).

I en första kommentar skriver Eckerbom Wendel (källa):

”Det finns inga ‘avslöjanden’ när någon bloggar om vad någon annan tänkt utan bara skitsnack och skvaller.”

Och det må väl vara upp till Eckerbom Wendel att tycka vad hon vill om innehållet i olika bloggar. Men är man som Eckerbom Wendel en ledande moderat politiker i den styrande mini-alliansen, ledamot i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, gruppledare för moderaterna i Vänersborg, ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden, ledamot av Demokratiberedningen, nämndeman i Förvaltningsrätten i Göteborg, mm mm, så hör det kanske till en god politisk, och moralisk, ton att exemplifiera och bevisa sina påståenden. Det har hon inte gjort. Inte heller Bäckman.

Men i en senare kommentar i TTELA (samma källa) så går Eckerbom Wendel dock ett steg längre:

”Om bloggaren du hänvisar till är den jag tror så kan jag informera om att hen och jag har helt olika versioner av vad som hände. Man fick läsa en annan persons tolkning av det som sagts presenterat som Sanningen. Yttrandefrihetslagstiftningen användes sedan för att rättfärdiga mobbing och därigenom skrämma politiker och tjänstemän till tystnad. Om det man säger publiceras i någon annans språkdräkt och urval i syfte att misskreditera så är risken stor att man inte vågar säga något alls. Den stämning detta skapar inom politiken är ett hot mot vår demokrati.”

Ett ganska stort steg längre må jag säga…

speechEckerbom Wendel tycks inte bara ha problem med orden, hon tycks även ha problem med ”yttrandefrihetslagstiftningen”. Yttrandefrihetsgrundlagen är viktig för den svenska demokratin. Den inleds så här:

”1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att … offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.

Eckerbom Wendel anklagar alltså en viss bloggare (som hon inte nämner namnet på, men som inte är särskilt svårt att lista ut vem det är) för ”mobbing”. Naturligtvis återigen utan några som helst belägg.

Ordet mobbning förekommer inte i lagtexten (vad jag vet) utan det som Eckerbom Wendel menar (tror jag) måste vara ärekränkning. Om ärekränkning står det i 5 kap i Brottsbalken:

”1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”

I politiska sammanhang kan det för övrigt vara värt att fortsätta citatet:

”Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.”

judgeLena Eckerbom Wendel (M) utgör ingen domstol (trots att hon är nämndeman i förvaltningsrätten). Om Eckerbom Wendel anser att det begås brott i bloggarna, så måste hon låta en domstol avgöra saken. Eckerbom Wendel kan inte på TTELA:s kommentarssidor både anklaga och döma bloggare som använder det i Sverige grundlagsskyddade fria ordet.

Eckerbom Wendel bör faktiskt polisanmäla misstänkt brott. (Precis som hennes partikollega Gunnar Lidell helt riktigt har gjort med ett email.)

Eckerbom Wendel (M) skriver också att bloggandet i förlängningen blir ”ett hot mot vår demokrati”.

Här agerar Eckerbom Wendel återigen både åklagare och domare, någon slags politisk åklagare och domare denna gång. Eckerbom Wendel själv avgör nämligen vad som är ”hot mot vår demokrati”. Att använda sina demokratiska rättigheter, yttrande- och tryckfriheten, det är att hota demokratin. Tycker Eckerbom Wendel. I varje fall om bloggare inte skriver som Eckerbom Wendel vill. Eckerbom Wendel vill sätta upp egna regler för vad bloggare kan använda sina grundlagsfästa friheter till…

Det finns väl de som skulle kunna hävda att det är Eckerbom Wendels sätt att resonera som kan vara ett hot mot demokratin…

Som jag ser det finns det bara ett alternativ för Lena Eckerbom Wendel (M):

  • Eckerbom Wendel (M) bör polisanmäla de bloggar som hon anser strider mot svensk lag. Och låta polis, åklagare och domstol ta sig an sina roller i den svenska rättsstaten – de roller som Eckerbom Wendel tycks tro tillkommer henne.

Det finns dock ytterligare två möjliga lösningar för Lena Eckerbom Wendel (M) och hennes problem med bloggar och det fria ordet. Om hon nu inte vill polisanmäla.

  • Moderaterna och mini-alliansen måste säga JA till Vänsterpartiets förslag att utreda om nämnderna ska beredas tillfälle att besluta om öppna sammanträdesformer.

Vänsterpartiet, och jag själv, ser med tillförsikt fram mot att nämndernas sammanträden öppnas för allmänheten. Det skulle innebära att medborgarna själva kan se och höra vad som sägs, och bedöma riktigheten och sanningshalten i de bloggar Eckerbom Wendel kritiserar.

Och till sist.

  • Ta efter Kina!

En partivän är just nu på rundresa i Asien och har hamnat i Kina. Så här skriver han i ett mail:

”Förresten så går det inte att läsa Stefans blogg här i Kina. Jag kom in på den en gång men sen blev den blockad. Så Stefan är farlig för Kinesiska staten.”

kinesiskaMed tanke på att Eckerbom Wendel tycker att ”vissa” bloggar är ”ett hot mot vår demokrati”, så tycks det mig som om hon redan har lånat orden och motiveringen från Kina. Varför inte fullfölja tankarna? Eckerbom Wendel är ju med i Vänersborgs demokratiberedning…

.

PS. När Eckerbom anklagar vissa bloggare för att både mobba och hota demokratin – kan det vara att utpeka:

”någon såsom brottslig eller klandervärd”?

Kategorier:Demokrati, M
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.