Årets första BUN-möte närmar sig (3): Pengar, kläder mm

Ganska sent på fredag eftermiddag kom mailet med ärende 3 på dagordningen, ”Bokslut 2012: Kort verksamhetsberättelse”.

De här berättelserna, det finns långa också, brukar vara ganska lika år från år. Det är tjänstemännen som skriver dem, och ”äger” dem. Det innebär att vi politiker inte kan ändra i innehållet. Varför vi politiker då ska fatta beslut om dem har jag aldrig begripit mig på.

Det är nog inte så många andra än politikerna i BUN, som läser verksamhetsberättelsen. Det är på sätt och vis synd, oftast står det en del intressant och ”matnyttigt” om det gångna verksamhetsåret.

En verksamhetsberättelse berättar om verksamheten. En intressant fråga är – vilken verksamhet beskriver verksamhetsberättelsen? Är det verksamheten ute på ”golvet”, t ex i förskolor och skolor – eller är det förvaltningens verksamhet? Jag tänker t ex på andra stycket i verksamhetsberättelsen:

”För förskola och grundskola har året präglats av arbetet med att införliva den nya skollagen och den nya läroplanen samt systematiskt kvalitetsarbete.”

Det här stämmer kanske för en del förskolor och skolor. Förhoppningsvis, skulle jag vilja tillägga. Däremot vet jag att rektorer har pratat om det här när de har mötts, till och med gått kurser tror jag. Men det är ju något annat än att det görs ett arbete ”på golvet”. Pedagogerna har t ex inte haft någon utbildning i Skollagen.

Ett annat exempel, den digitala lärplattformen – edWise. Den:

”har införts på alla grundskolor för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan pedagog, vårdnadshavare och elev.”

Det är väl ett känt fenomen att edWise varken används i någon större utsträckning eller fungerar särskilt bra ute på enheterna. Däremot kan förvaltningen lätt få ut typ frånvarostatistik ur plattformen…

Den korta verksamhetsberättelsen tar upp:

• Årets verksamhet
• Jämförelsetal för nämndens verksamhet
• Målavstämning
• Ekonomi
• Personal
• Investeringar

Det finns en hel del ekonomi i verksamhetsberättelsen. De två kanske viktigaste avsnitten är nog följande:

”Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett underskott på 2,3 Mkr. I utfallet för grundskolan ingår skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom för fritidspedagoger med 2,7 Mkr. Det prognostiserade utfallet i augusti var ett underskott på 9,2 Mkr. Bokslutet visar på ett bättre resultat än prognostiserat med 6,9 Mkr. Skolskjutsar, semesterskuldsförändring, lärarlyftet, inkomstjämförelse barnomsorgsavgifter och lägre övergripande kostnader samt beslut om återhållsamhet är det som främst bidrar till förbättringen.
Nettokostnaderna har ökat med 17,5 Mkr vilket motsvarar 2,8 % sedan bokslutet 2011. Personalkostnaderna har ökat med 0,7 % från 2011. Bidrag till fristående och enskilda har ökat med 6,9 Mkr vilket medför en ökning med 9 %, vilket innebär att andelen av nettokostnaden ökat från 12 % till % 13 av nettobudgeten.”

Ett underskott på 2,3 milj kr alltså. Ett helt ok resultat ur budgetsynvinkel. BUN:s budget är på nästan 650 miljoner kr – en bra bit över en halv miljard…

Och sedan är det ju ett ganska ”stort hål” på ett inte helt oväntat ställe:

”Arena och fritid har ett totalt beräknat underskott på 7 Mkr. Underskottet avser i huvudsak driften av Arena Vänersborg, som uppgår till ett under­skott på 5,8 Mkr avseende högre kostnader än erhållen budget.”

Notera att det är ett underskott i förhållande till budgeten, inte arenans totala kostnad. Den totala kostnaden närmar sig 30 milj kr, fast jag ser ingen siffra på det i berättelsen.

Det är värt att notera att antalet anställda inom Barn och Ungdom fortsätter att minska, precis som det har gjort under en längre period. År 2010 var 1.044 personer anställda, år 2011 1.022 och år 2012 985. En minskning med 59 anställda på 2 år.

Innan jag lämnar den korta verksamhetsberättelsen för den här gången, så ska jag återge ett sista citat.

”Samtliga underskott inom grundskola och fritidshem [några enheter går med underskott] återfinns på personalkostnaderna. Enheterna har haft svårighet att anpassa organisationen till budget 2012. Fler fritidsbarn innebar att elevpengen sänktes till 2012. I budgeten för 2013 tillförs grundskola och fritidshem 16 Mkr till personaltäthet. Samtliga enheter beräknar då att ha en budget i balans.”

I mars ska den långa verksamhetsberättelsen vara färdigskriven. Den är viktigare. Då är betygsresultat och ännu fler ”hårda fakta” med.

Barn- och Ungdomsnämnden ska på sitt möte imorgon också behandla några motioner. Det betyder att nämnden ska ge ett svar till kommunstyrelsen om vad nämnden anser om dem.

Två socialdemokrater, Theresia Nordlund och Bengt Larson, yrkar i sin motion att:

”personal inom förskoleverksamheterna erhålls minst 2 uppsättningar av arbetskläder, arbetskläder för inomhusmiljö.”

Den menar att:

”Denna personal vistas i inte alltid så sunda och friska miljöer. Alla vet vi hur små barn är, det är inte alltid så noga med renlighet mm. Det är förkylningar, magsjukor osv.”

Jo, det känner vi till. Jag föreställer mig att personalen dagligen får tvätta sina kläder, sina egna privat inköpta kläder, med allt vad det innebär av slitage och kostnader. Är det inte så att det här är ett problem som sällan drabbar yrken, som domineras av manligt anställda?

Förvaltningen föreslår att nämnden ska föreslå fullmäktige att avslå motionen. Motiveringen är att:

”rutiner redan finns för arbetskläder inom förskoleverksamheter.”

I handlingarna utvecklas detta:

”Inom Barn och Ungdomsförvaltningen har personal arbetskläder för utemiljö. Redan i dagsläget har personal på flera av förskolorna arbetsbyxor för inomhusmiljö. All personal i förskolan har möjlighet att via sin chef beställa arbetsbyxor och hittills har efterfrågan inte varit särskilt stor.”

Här kan man ju fundera på varför bara ”flera av förskolorna” har tillgång till arbetsbyxor och inte alla. Och varför bara byxor? Det kanske också är så att personalen inte efterfrågar arbetsbyxor, därför att de inte känner till att de kan få arbetsbyxor? Och om nu inte efterfrågan är särskilt stor, kan inte det leda till slutsatsen att, som motionärerna vill, alla då kan erbjudas ”arbetskläder för inomhusmiljö”?

BUN ska behandla flera frågor. Jag ska dock inte redogöra för riktigt alla. Dock några ord om ärende 10, ”Införande av Pedagogiskt pris”.

BUN föreslås besluta att ett pedagogiskt pris ska införas, därför att:

”Skickliga pedagoger/personal spelar en avgörande roll för barns utveckling och lärande i förskolan och för hur elever lyckas i skolan. Därför föreslås att Vänersborgs kommun instiftar ett ”Pedagogiskt pris”, till personal som har utmärkt sig i sitt pedagogiska uppdrag och bidragit till ökad måluppfyllelse.”

Först tyckte jag att det inte var någon bra idé. Det är som med musik, tänkte jag, inte kan man tävla om sådant. Men så kom jag ihåg hur enormt glad och uppskattad jag kände mig när min kollega Olle Zandén och jag faktiskt vann ett pedagogiskt pris en gång i tiden, LO-Spegeln. Dessutom blev priset en stimulans till fortsatt arbete med att utveckla undervisningen.

Det är klart att kommunen ska instifta ett pedagogiskt pris!

Frågan är väl bara vem som har kompetensen att utse pristagarna.

.

PS. Igår skrev min partivän James Bucci en blogg. Den kan du läsa här. Buccis inlägg fick mig att ställa följande fråga på sammanträdet:

”Jag ser i diariet att IFK Vänersborg ytterligare en gång har skickat en faktura, denna gång på 455.627 kr, till Barn- och ungdomsnämnden för biljettsystemet Actor. Förvaltningschefen har återigen med hänvisning till tidigare svar bestridit den.

IFK Vänersborgs faktura är vad jag förstår att beteckna som en sk bluffaktura. Kronofogden skriver på sin hemsida:

”Bluffaktura, eller fakturabedrägeri, är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad.”

Vänersborgs kommun har tidigare fått bluffakturor. Kommunen har då valt att, precis som Kronofogden rekommenderar på sin hemsida, att polisanmäla dem. Det handlar ju om försök till bedrägeri.

Mina frågor är därför:

Har IFK Vänersborgs bluffaktura polisanmälts?

Om nej, varför inte?”