Medborgardialog: Broschyren "framtidens skola"

Nu ska broschyren/tidningen med den missvisande och vilseledande titeln ”framtidens skola” (jo, det är ett ”litet F” i början, det är väl modernt…) ha hamnat i medborgarnas brevlådor. Framtidens skola i Vänersborg handlar ju inte om att satsa på skolan – det handlar om att spara på den…. ”Framtidens skola”…? (Med litet F.)

Informationsmötena kring medborgardialogen har också startat. Själv var jag i Frändefors kyrka igår. Hit brukar jag gå två gånger om året, på skolavslutningarna. På något sätt kändes detta också som en skolavslutning – ett avslut på skolorna i Dalsland.

Mötet var välbesökt, hela kyrkan var packad. Mötet varade i drygt 2,5 timmar, och då var det ändå väldigt många som inte hade fått möjlighet att ställa sina frågor och framföra sina synpunkter. Men det var ändå ingen tvekan om vad medborgarna i Dalsland tycker. De vill ha kvar sina skolor.

När jag har läst broschyren och hört på informationen, så kan jag inte låta bli att undra: Är det verkligen en dialog som eftersträvas?

Informationen har arbetats fram av tjänstemännen, med utvecklingsledare  (fd områdeschef) Sven-Eric Sjöbergh i spetsen. Det är viktigt att veta. Möjligtvis har informationen godkänts av Barn- och Ungdomsnämndens presidium, dvs Lena Eckerbom Wendel (M), Joakim Sjöling (S) och Orvar Carlsson (KD). Det vet jag dock inte säkert, men mycket tyder på det. Jag vill poängtera att inga andra politiker har deltagit i utformningen av informationen. Vi andra i Barn- och Ungdomsnämnden har inte haft den minsta insyn eller aning om innehållet.

Mycket i informationen kretsar kring lokaler och lokalkostnader. Hela informationspaketet har som utgångspunkt att skollokalerna är för dyra och att skolor därför måste läggas ner. Och så letar tjänstemännen helt enkelt efter så många skäl som möjligt som stöder denna åsikt. Jag tänker skriva om dem i ett senare inlägg. Här tänker jag diskutera några av de förutsättningar som broschyren ger medborgarna.

I broschyren presenteras hela tiden argument för större klasser och för större skolor. Allt som talar mot förtigs. Och inte bara det, sanningen förvrängs, fakta misstolkas och beskrivningar och tolkningar är både tvivelaktiga och tendentiösa.

Därför anser jag att informationsmaterialet, som nu är utskickat, inte kan ligga till grund för en verklig och seriös medborgardialog. De ramar som broschyren ställer upp ger inte medborgarna de riktiga och verkliga förutsättningarna. Och dessa förutsättningar styr hela medborgardialogen. Tar man dem för givna så blir det helt enkelt inte mycket till dialog. Jag kan helt enkelt inte ställa mig bakom den information som ges!

Låt mig göra en genomgång av broschyren.

Direkt på sidan 3 hittar vi följande:

”Storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov.”

Naturligtvis kan man undra när klasstorleken i Vänersborg styrdes av elevernas behov? Har den någonsin gjort det under de senaste 10-20 åren? Och man kan väl naturligtvis undra om det någonsin ska bli fallet. I faktarutan omedelbart under så står det:

”Klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora”.

Jasså, ”jämnstora” – inte efter behov då? Eller har samtliga elever samma behov av större klasser?

Det står också på sidan 3 att

”… kan ge extra stöd – både till dem som ligger före och till dem som kommit efter.”

Detta återkommer också på nästa sida och då hänvisas till Skollagen. Detta vore naturligtvis önskvärt, och lärare gör så gott de kan och hinner säkerligen med det också, kanske, men det står inte i Skollagen. Där talar man bara om extra stöd till de elever som har svårt att nå upp till kunskapskraven. Inte de som ”ligger före”.

Det påstås på sidan 4 att för att ”alla elever ska få rättvis och kvalitetssäkrad bedömning” krävs det:

”större skolor med fler lärare som kan samarbeta”.

Det här är en tolkning som naturligtvis inte på något sätt behöver stämma. Det är de för Sverige gemensamma kunskapskraven som ska garantera en likvärdig bedömning. Skollagen säger inget om att det måste vara många lärare på samma skola som måste samarbeta.

Den här terminen träffas t ex samtliga lärare i alla högstadier och i alla ämnen fyra gånger för att diskutera bedömning. Är inte det ok? Tycker inte förvaltningen att det här är ett exempel på samarbete? Måste alla jobba på samma skola? Nonsens.

Likadant på nästa punkt (s 4):

”Ett mål är att alla elever ska bli aktiva människor i samhäl­let. … Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor och större upptagningsområden.”

Återigen en tolkning, som inte har något som helst stöd i beprövad erfarenhet eller forskning. Jag förstår inte hur man tänker. Menar man att landsbygdsbarn är inskränkta på något sätt?

På sidan 4 står det också att det är önskvärt att

”rektorer och förskolechefer finns med i det dagliga arbetet”

Självklart är detta önskvärt. Men det är väl bara att fråga vilken rektor som helst hur mycket tid de har till det. Varje torsdag ska t ex alla rektorer infinna sig en heldag i kommunhuset. Då kallas de av förvaltningen. Det är 20% av rektorernas arbetstid. Mötena är bestämda på förhand, oavsett om det de ska prata om är viktigt eller inte. Det tycks i varje fall vara viktigare än att rektorerna befinner sig i det dagliga arbetet. Enligt förvaltningen. Dessutom är det väldigt ofta som rektorerna måste lämna sin skola fler dagar i veckan.

För att få rektorerna att delta i den vardagliga verksamheten har broschyren en mycket speciell lösning (ni känner igen den):

”måste skolorna i Väners­borg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs.”

Logiken i detta resonemang är skrivet i stjärnorna. Fråga en rektor på en skola med många elever hur mycket tid de har till att t ex besöka lektioner. Det är snarare tvärtom. Ju fler elever, ju fler elevvårdskonferenser. Ju fler lärare, ju fler medarbetarsamtal. Osv osv.

På sidan 4 redogör också broschyren för kommunens mål. Men, kommunens mål är helt underordnade. Skolan styrs av Skollagen och läroplanen! Det är de som gäller. Punkt. Kommunens mål är i det närmaste ointressanta. Kommunens uppgift är att se till att de nödvändiga medlen, t ex  ekonomiska förutsättningar, ges till skolorna så att de kan uppfylla de nationella styrdokumenten. Här vore det verkligen på sin plats att poängtera Skollagen!

På sidan 6 skriver tjänstemännen rent ut att:

”Skerruds skola, Rösebo skola och Sundals Ryrs skola har för få elever för att uppfylla kraven i den nya skollagen. … Antalet högstadieelever är för litet för att Dalboskolan ska klara den nya skollagens krav.”

Hallå eller!? Den nya Skollagen gäller från och med 1 juli 2011. Har Vänersborg skolor som bryter mot Skollagen redan nu? Då är det kris! Då måste väl skolorna omedelbart läggas ner?! Då behövs väl ingen medborgardialog?!

Eller också tillförs resurser så att skolorna kan uppfylla Skollagen… Kommunen måste ju följa lagen! Eller? (Läs gärna mer om detta här.)

Å andra sidan har en skolas storlek inget som helst att göra med Skollagens krav. Det står inte i någon Skollag att skolor måste ha en viss storlek. Jag kan tänka mig att en skola med 20 elever kan uppfylla Skollagen, bara den får tillräckliga resurser!

På sidan 7 i broschyren:

”Det finns inga pengar för att ge särskilt stöd till elever som behöver det.”

Det är kommunens skyldighet att ge detta stöd! Oavsett klasstorlekar eller annat! Om det inte görs nu, vilket torde vara fallet, så bryter kommunen mot Skollagen.

Vidare på sidan 7:

”En stor del av lärarresurserna går åt till att ge eleverna minsta garanterade undervisningstid.”

Jaha? Hur tänker man nu? Är det inte självklart att det ska finnas en lärare på varje lektion? Fast det är klart, Sven-Erik Sjöbergh har en gång på fullaste allvar föreslagit att elever på Dalboskolan ska undervisas via en storbildskärm på en länk från stan…

Det står att skolor har klasser på upp till 40 elever (s 6-7). Det skriver tjänstemännen som att detta vore något positivt. Men klasserna kan:

”delas i mindre grupper vid behov”

Jaha, hur ofta har skolorna ifråga undervisning med 40 elever på en gång? Att en klass är så stor är ju oftast en administrativ fråga. I verkligheten kanske klasserna är delade hela tiden. Tror tjänstemännen att undervisning fungerar med klasser på 40? Varför då nöja sig med att dra gränsen vid 40? Varför inte 50? Eller 60? Eller varför inte smälla in den centrala skolenheten i arenan och köra föreläsningar med 500 elever?

Det är precis som om eleverna skulle få mer lärartid med större klasser. Förvaltningen menar att om det är 20 elever med en lärare, så blir det mer lärartid än om klassen hade bestått av 30 elever. Då skulle man kunna bli 1,5 lärare menar förvaltningen. Men, eleverna får väl inte mer lärartid då? Det blir ju precis lika mycket lärartid per elev!

Alla skolor påverkas på något sätt i broschyrens olika alternativ. Nästan…

Varför sitter Vänerparken i ”orubbat bo”? Kommunens dyraste skola. (På grund av både höga lokalkostnader och profilklasserna.) På Vänerparken går det ju bara 220 elever? Hur kan de ”uppfylla Skollagen”, men inte Dalbo med 192 elever?

Förvaltningen påstår att Tärnan, Torpa och Vänerparken är en skola med tre byggnader. Ska man skratta eller gråta? Det vet väl alla att detta bara är en administrativ indelning, inget annat. Då kan man väl lika gärna slå ihop Dalboskolan med centrala skolenheten…? En skola med fyra byggnader… Vad är skillnaden? För övrigt finns det lärare på Dalbo som har en del av sin tjänst på Vänerparken. Någon har det på gymnasiet(!). Någon på Öxnered. På Frändeskolan…

Och så var det här med pilarna på sidan 8 och 9…

Vilka elever ska det flyttas på? De som har kortast resväg antagligen. Och det ser ju alla, det är längre resväg från stan till Dalboskolan än från Dalboskolan till stan… Det här påstår förvaltningen var ett misstag, ett slarvfel. Vi får väl tro det…

Jag nöjer mig med dessa kommentarer kring de förutsättningar för medborgardialogen som ges.

Det är emellertid intressant att notera att det i informationen inte finns med något positivt om små skolor. Det sägs t ex inget om landsbygdsskolornas positiva effekter på eleverna. Det finns inte heller med något om de negativa effekterna av stora skolor eller klasser. Eller om bussresornas effekter på barnen och ungdomarna. Eller att det inte finns någon forskning som visar att större skolor har bättre meritpoäng.

Men det har nog alla som läser materialet redan märkt.

Med andra ord. Informationen från tjänstemännen kan sammanfattas med: Allt litet är dåligt, allt stort är bra.

Och apropå förutsättningar.

Tänk om medborgarna vill satsa mer pengar på skolan, på alla skolor? Tänk om de vill att arenan ska säljas och att arenans 30 miljoner per år ska läggas på barnen och ungdomarna istället? Tänk om medborgarna vill betala 50 öre extra i skatt (per 100 kr) för att ge mer pengar till våra elever? Varför finns inte dessa alternativ med?

Och som sagt, jag återkommer till hyrorna. Det är lite mer komplicerat. Ni som vill veta lite mer redan nu om lokalkostnaderna, kan läsa i två tidigare blogginlägg som jag skrivit. (Skrämmande siffror på skolkostnaderna! och Några tankar om lokalkostnaderna i Vänersborgs skolor.)

Ett av målen med medborgardialogen var att stärka förtroendet för kommunen. Det målet har redan ”gått åt skogen”. Med sådan här information ökas inte förtroendet.

Och handlar det om en dialog? Eller handlar det om att medborgarna ska få välja mellan pest och kolera – efter det som nog var ”en av de längre predikningar som hållits i kyrkan”? (Citat TTELA.)